Forskare ser politisk påverkan som främsta hotet
Varannan forskare och lärare vid svenska lärosäten anser att friheten att styra över forskning och undervisning är hotad. Men hoten består sällan av en tystnadskultur på det egna lärosätet, utan handlar om politisk påverkan, enligt en ny kartläggning.
På frågan "Är den akademiska friheten vid svenska lärosäten utmanad?" svarade 53 procent ja, 23 procent nej och 24 procent vet ej.
På frågan "På vilket sätt?" kunde flera svar ges. De vanligaste var "politisk styrning och politisk påverkan generellt" (29 procent) och "Forskningsfinansiering och forskningsfinansieringsystemet generellt" (28 procent).
Tredje vanligaste svaret var "Homogenitet, vågar inte ta upp saker, anpassning till normer, likriktning inom akademiska miljöer, åsiktskorridorer, akademisk konformism" (10 procent).
Därefter följde svaren:
"Riktade och snäva utlysningar och satsningar" (7 procent), "Etikprövning" (6 procent), "Beroendet av externa finansiärer, för hög andel externfinansierad forskning" (5 procent) och Kortandet av universitetsstyrelsernas mandatperioder, politiskt tillsatta styrelser (5 procent).
Källa: UKÄ:s Akademisk frihet i Sverige
Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som kartlagt hur lärosätena arbetar för forskning och kunskapsspridning utan påtryckningar eller självcensur, och hur anställda beskriver graden av akademisk frihet.
Kartläggningen beställdes av utbildningsminister Mats Persson (L) som gjorde klart att utfrysnings- eller utpekandekultur (cancelkultur) inte ska förekomma i högre utbildning. Studenter ska inte försöka stänga ute lärare som tar upp kontroversiella ämnen, hävdade Persson.
UKÄ:s enkät, besvarad av 3 800 forskare, doktorander och lärare, visar att mer än hälften bedömer att den akademiska friheten generellt är hotad på svenska lärosäten.
30 procent bedömer att deras egen akademiska frihet är utmanad. Dessa fall handlar till största del om forskning och kan få som konsekvens att forskaren byter inriktning.
Politiken styr
Det som ses som hot är främst politisk styrning och politisk påverkan samt vilken forskning som får pengar.
Det tredje vanligaste hotet är likriktning, "lågt i tak", medan endast en bråkdel vittnar om sådant som hot, trakasserier och saboterad undervisning.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, säger att rapporten ger en väntad bild.
— Men den visar ju inte på det som ministern var ute efter. Han ville påvisa att det finns en utbredd cancelkultur på lärosätena, men det är ju uppenbart att den inte är speciellt uttalad. Det är i stället en ökad politisk styrning som ligger högt uppe på agendan, säger Hans Adolfsson.
Han nämner som exempel utbildningsministerns besked för en tid sedan att floran av "hobbyliknande kurser" ska minskas till förmån för sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar – något som kritiserats av flera lärosäten.
"Värre än anat"
Utbildningsminister Mats Persson läser UKÄ:s rapport med andra glasögon.
— Det som framkommer är värre än vad jag anade. Många forskare beskriver att det är lågt i tak, att det finns en tystnadskultur, säger han.
Han tillstår att det också finns en utmaning kring politisk styrning och hur den uppfattas av lärosäten.
— Akademin är fri, men den lever inte i ett vakuum. Den är en del av samhället och vi investerar stora pengar i utbildning och forskning, säger Mats Persson.
